Lönsam friskvård!
Att satsa på friskvård är oftast lönsamt, även på
generellt sett friska företag.
För att bedöma satsningen kan man ta hjälp av schabloner som
enkelt visar värdet av sänkt sjukfrånvaro och större
arbetskapacitet. Genom att sedan jämföra kostnadsbesparingen med
investeringskostnaden uppskattar man hur mycket företaget tjänar på
investeringen.
Att förebygga hälsa är avsevärt billigare än att
rehabilitera!
På de flesta arbetsplatser visar beräkningar att det är en
ren vinst att utöka friskvården, särskilt om den når människor som
inte värnar om sin hälsa på eget initiativ. Lönsam friskvård är
till exempel pulshöjande motion, att äta regelbundet och rätt
sammansatt, hjälp att sluta röka eller gå ner i vikt. Har
medarbetarna redan god hälsa är det viktigt att se till
att friskheten består.
Ta fram kritiska värden
Ett genomarbetat beslutsunderlag gör det lättare att värdera en
friskvårds-satsning. Eftersom ingen kan förutsäga framtiden, går
det inte att exakt säga hur stor effekt en friskvårdsinsats kommer
att ha räknat i kronor och ören. Men genom att ta fram kritiska
värden kan man bedöma om friskvården sannolikt är en god
investering eller inte. Kritiska värden (X) är det som behöver
uppnås för att kostnaden för satsningen ska uppvägas. Genom dessa
kan man alltså se från och med när friskvårdssatsningen börjar löna
sig. Till exempel:
Friskvårdssatsningen når nollresultat när något av följade
inträffar:
Korttidsfrånvaron minskar med X dagar, eller långtidsfrånvaron
minskar med X dagar, eller X personer får - låt säga - tjugo
procent större arbetskapacitet till följd av bättre hälsa.
Nollresultat kan förstås också uppnås av en kombination av lägre
sjukfrånvaro och högre arbetskapacitet. Andra kritiska värden kan
handla om att färre medarbetare slås ut eller kvaliteten på det som
produceras ökar. Om något kritiskt värde mer än uppnås är
friskvårdsinvesteringen lönsam. Det är den förstås också vid
tillräckliga effekter i kombination.
Använd schabloner
För att ta fram kritiska värden behövs uppgifter om vad frånvaro
och begränsad arbetskapacitet kostar. Detta går naturligtvis att
beräkna utifrån de avtal m.m. som gäller på en viss arbetsplats,
men man kommer oftast tillräckligt långt med schabloner där man
bara sätter in medarbetarnas månadslön i en enkel formel. Eftersom
man inte vet i förväg i vilken utsträckning medarbetarna kommer att
utnyttja friskvården blir kalkylen ändå ungefärlig.
Hälsoekonomen Stefan Lundström, tidigare verksam vid Mälardalens
högskola, har forskat fram de schabloner för korttidsfrånvaro och
långtidsfrånvaro som används nedan. Även schablonen för
arbetskapacitetsförlust bygger på Stefans Lundströms
beräkningar.
Korttidsfrånvaro
Korttidsfrånvaro kostar cirka 10 procent av medarbetarens
månadslön per sjukdag.
Schablon: Månadslön x 0,1 = Kostnad per sjukdag (dag
1-14).
För anställd med 23 000 kronor i månadslön kostar varje sjukdag
under korttidsfrånvaro cirka 2 300 kronor för arbetsgivaren.
Schablonen tar hänsyn till samtliga kostnader som lön, avgifter
och medarbetarens del av overheadkostnader. Under dag 1,
karensdagen, betalas inte sjuklön, men då antas störningen för
arbetande kollegor vara avsevärd och kosta motsvarande summa. Läs
mer om "Siffrorna bakom schablonen för korttidsfrånvaro" längre ner
på sidan.
Långtidsfrånvaro
Långtidsfrånvaro kostar cirka 2,5 procent av medarbetarens
månadslön per sjukdag.
Schablon: Månadslön x 0,025 = Kostnad per sjukdag (dag
15-90).
För anställd med 23 000 kronor kostar varje sjukdag i
långtidsfrånvaro ungefär 575 kronor för arbetsgivaren, men
kostnaden varierar förstås med avtalen. I schablonen ingår
kostnader för särskild sjukförsäkringsavgift, faktisk
arbetsgivaravgift och semesterlön. Som overheadkostnad räknas 20
procent av sjuklönekostnaden.
Arbetskapacitetsförlust
När medarbetare som är i arbete presterar sämre än förväntat till
följd av dålig hälsa och kondition kan det ses som en kostnad för
företaget. Den kostnaden sparas om medarbetaren återställer sin
hälsa genom friskvård.
Schablon: (Arbetskapacitetsförlust i procent/100) *
(Månadslön * 25,5) = Årlig kostnad för lägre arbetskapacitet.
Läs mer om "Siffrorna bakom schablonen för arbetskapacitetsförlust"
längre ner på sidan.
Vid 23 000 kronor i månadslön kostar en arbetskapacitetsförlust på
20 procent cirka 117 300 kronor årligen (0,20 * 23 000 * 25,5 =117
300). .
Hälsan påverkar arbetskapaciteten mer vid fysiskt krävande
arbeten, men även tjänstemäns prestationer påverkas avsevärt av
till exempel dålig kondition och därmed dålig
syreupptagningsförmåga. Syre är ju inte enbart till för
muskelarbete utan behövs även för hjärnarbete. En vältränad person
utnyttjar betydligt mer av sin maximala arbetsförmåga än en
otränad.
Lönsamt flytta anställda från riskgrupp till
friskgrupp
Mer än 500 000 kronor kan sparas på fyra år när en anställd med 23
000 kr i månaden byter livsstil och går från riskgrupp till
friskgrupp, beräknar hälsoekonomen Stefan Lundström.
Det gäller om:
- riskgruppen har 10 fler sjukdagar per år än friskgruppen,
och
- riskgruppen har en arbetskapacitetsförlust på 22,5 procent
jämfört med friskgruppen.
En friskvårdsinvestering som kostar upp till 500 000 kronor är med
andra ord lönsam om den så bara får en enda medarbetare att byta
livsstil!
Källor:
Hälsoekonomen Stefan Lundströms hemsida http://www.ekodemos.se
Effektiv friskvård - Lönsammare företag; Andersson, Johrén,
Malmgren. Skrift från Prevent 2004.
Kontakta oss
Telenummer / Mail / Kartor / Öppettider mm finns här